varmlands2

Historia

Erik Gustaf Geijers ord om steget från hembygden in i det akademiska livet delar han med många värmlänningar och andra studenter som genom tiderna tagit sin tillflykt till Uppsala universitet. Tanken bakom nationerna var därför att skapa ett andra hem för studenterna i den nya och okända tillvaron vid universitetet. Men det var också ett sätt att kontrollera studenterna, som förde ett nog så stökigt liv emellanåt och inte sällan hamnade i bråk med de uppsaliensiska borgarna. År 1663 införlivades nationerna med universitetsorganisationen i detta syfte och tilldelades en inspektor vardera bland universitetets lärare. Inspektoratet finns fortfarande i modifierad form.

Förebilden till nationerna var det system som utvecklades vid universitetet i Sorbonne, Frankrike, redan på 1200-talet. Där indelades studenterna från landet i olika nationer in efter språktillhörighet. I Uppsala delade man istället in studenterna i ”nationer” beroende på vilket stift och landskap man tillhörde. Värmlands nation ursprungliga upptagningsområde är Karlstad stift, vilket omfattar landskapen Värmland och Dalsland. I dag finns däremot inget formellt krav på landskapstillhörighet. Alla studenter vid Uppsala universitet är välkomna att bli trogna värmlänningar av Värmlands nation.

Det finns dokument som tyder på att värmlänningarna i Uppsala förde ett gemensamt nationsliv redan i slutet av 1500-talet, men mera rättmätigt dateras nationens födelse till år 1660 då de första stadgarna skrevs. Till en början träffades man hemma hos inspektor, men snart blev man för många. Efter att ha fört ett kringflackande liv, inhysta i tillfälliga lokaler, köptes Oxenstiernska huset vid Riddartorget. År 1826 initierade Erik Gustaf Geijer, dåvarande inspektor, bygget av ett eget nationshus åt värmlänningarna genom att starta en fond för ändamålet. Hans tanke var att huset skulle hysa nationens boksamlingar och ge rum för sammankomster, ”litterära, musikaliska och gymnastiska öfningar”. Det finns tidiga skisser på att en storstilad tennisbana fanns med i planerna. Planer som dock inte fullföljdes. Möjligheten gavs när den trogne värmlänningen Jonas Bjurzon år 1883 donerade den betydande summan av 30 000 kronor till ”uppbyggandet af ett NationsHus af sten”. Men alla planer blev inte verklighet och det dröjde drygt hundra år innan huset stod färdigt. Först den 11 oktober 1930 invigde Kung Gustav V Värmlands nationshus vid Riddartorget. Arkitekten var Ragnar Östberg, som även ritat Stockholms Stadshus.

Bevarandet och främjandet av värmländsk kultur och tradition har alltid varit centralt för nationen. Men visst har nationslivet präglats av sin tids anda. På 1600-talet lades förståeligt nog tyngdpunkten på studiesociala åtgärder. Nationens kuratorer hade enligt stadgarna skyldighet att sörja ”sjuke landsmäns vård och aflidnes begrafning”. Men man hittar även utlägg för ”kakelugn sönderslagen 1 D:r 16 öre” i räkenskapsböckerna. Under 1700-talet hölls flitigt orationer och disputationer och de äldre medlemmarna ålades att gratis undervisa de yngre. 1800-talet var det klassiska studentlivets blomstringstid. Då uppvaktade man inspektor på luciamorgon med en prydd, värmländsk yngling i täten. Studentspexen florerade och sångövningarna på söndagseftermiddagarna på 1870-talet sägs ha förhöjts med punsch. Denna ”söndagssupning” benämndes sedan vid sekelskiftet som ”en vanvördig benämning på en sammankomst med något högre syften är enbart nöjen”.

Efter sekelskiftet dämpades det vilda nationslivet också något när studentskorna gjorde entré. De introducerade dock dansen, s.k. ”skutt”. På 1950- och -60-talen blev nationslivet mera familjärt. En rad klubbar föddes inom foto, litteratur, bridge, diskussion etc. På 60-talet var Värmlands nations Måndagsklubb, en jazzklubb, en av Sveriges största och gästades av både svensk och internationell jazzelit. Sveriges Radio gjorde t.o.m. bandupptagningar av flera konserter. Brasaftnarna lockade välkända författare, musiker och skådespelare. Idag, mer än 355 år senare, kan du låna skön- och kurslitteratur på Värmlands nation. Du kan låna pengar, söka stipendier, fika eller surfa på internet. Du kan ägna dig åt fotografering, idrott, sjunga i kör eller spexa. Vår pub är öppen måndag till lördag och på fredagar är vår populära klubb, State of Mind öppen. Dessutom kan du roa dig på våra traditionella fester, som än i dag har inslag gemensamma med Frödings tid. Allt detta och lite till i sann värmländsk anda. Kort sagt; nationslivet på Värmlands nation är och blir det våra medlemmar gör det till.